Vi har länge gått och suckat över vårt akvarium, att det var för litet och för svårt att hålla rent. Droppen blev när William av misstag råkade hälla i för mycket fiskmat i fredags kväll. På lördagen när han vaknade var vattnet i akvariet helt igengrott och fiskarna kippade efter luft...
Då bestämde vi oss direkt att uppgradera till en lite större modell. Efter besöket i akvarieaffären kom vi hem med ett som var ganska mycket större, 70 l, istället för det gamla som var på ca 17 l. För att fylla ut det så köpte vi lite fler och större fiskar och mer växter, bla blåa gurami och svarta skalarer.
Barnen har räknat och räknat och kommit fram till att vi numera har 40 st fiskar (OBS! dagsnotering).
Vi är alla väldigt glada åt vårt nya, fina och stora akvarium och sitter gärna tillsammans en stund på kvällen i Willes rum och tittar på fiskarna. Väldigt rogivande!
onsdag 28 september 2011
Premiär på golfbanan
Idag togs det ett stort steg i mitt liv - nämligen klivet från driving rangen till golfbanan!
Banan heter Hongqiao Golf Course och ligger inklämd mellan diverse höghus och motorvägar ett par kilometer ifrån där vi bor. Banan består av 9 hål, mellan par 3 och par 5 och är en sk "pay and play"-bana, dvs man behöver varken medlemskap eller grönt kort för att spela. Mycket behändigt för en nybörjare som jag!
Det var min kära vän M som efter förra veckans succé på rangen glatt förslog att vi skulle våga oss ut på banan. Sagt och gjort!
Att spela golf här innebär att man har med sig en caddie som drar runt bagarna på banan. Dessutom föreslår vilken klubba man ska använda och hur man ska sikta. Behövs det krattas eller letas efter bollar, hjälper han/hon självklart till. Väldigt bekvämt och också ett bra tillfälle att praktisera kinesiskan (nödvändigt om man ska kunna kommunicera med caddien).
Trots diverse motgångar, typ vattenhinder och stora bunkrar, så hade vi en väldigt rolig förmiddag på golfbanan! Perfekt väder, lite folk och trevligt sällskap - det är väl precis det som golf handlar om, eller hur?
Ja, men hur gick det då? Tja, förmodligen precis vad man kan förvänta sig av en nybörjare, dvs ganska kass ;-) Men nästa gång, då .....
Banan heter Hongqiao Golf Course och ligger inklämd mellan diverse höghus och motorvägar ett par kilometer ifrån där vi bor. Banan består av 9 hål, mellan par 3 och par 5 och är en sk "pay and play"-bana, dvs man behöver varken medlemskap eller grönt kort för att spela. Mycket behändigt för en nybörjare som jag!
![]() |
| Det här ska bli spännande! |
Det var min kära vän M som efter förra veckans succé på rangen glatt förslog att vi skulle våga oss ut på banan. Sagt och gjort!
![]() |
| M får coachning av caddien inför puttningen |
Att spela golf här innebär att man har med sig en caddie som drar runt bagarna på banan. Dessutom föreslår vilken klubba man ska använda och hur man ska sikta. Behövs det krattas eller letas efter bollar, hjälper han/hon självklart till. Väldigt bekvämt och också ett bra tillfälle att praktisera kinesiskan (nödvändigt om man ska kunna kommunicera med caddien).
![]() |
| Ja, en och annan boll på fairway blev det ;-) |
Trots diverse motgångar, typ vattenhinder och stora bunkrar, så hade vi en väldigt rolig förmiddag på golfbanan! Perfekt väder, lite folk och trevligt sällskap - det är väl precis det som golf handlar om, eller hur?
Ja, men hur gick det då? Tja, förmodligen precis vad man kan förvänta sig av en nybörjare, dvs ganska kass ;-) Men nästa gång, då .....
onsdag 21 september 2011
Assembly med Williams Grade 5
I fredags var det dags för Assembly för Lower School på SCIS. Värdar för "fredagsshowen" den här gången var Willes klass tillsammans med en annan klass i Grade 5.
Assembly har man under sista timmen en fredag i månaden och dessa tillfällen brukar vara väldigt omtyckta av elever, lärare och föräldrar. Då samlas alla klasser i Lower School (Grade 1-5) i skolans fantastiskt fina teater. Varje gång är det två klasser som ansvarar för programmet. Dels ingår några stående punkter, som att gratulera alla som har födelsedag under månaden, hälsa alla nya välkomna och säga hej då till de som slutar. Dels ska klasserna visa upp lite av det man har lärt sig under den sista tiden. Det kan vara genom att framföra ett spel eller en pjäs m.m.
Förutom att presentera de nya på skolan, så var Willes uppgift att sköta slideshowen. Det tyckte han var alldeles utmärkt eftersom han egentligen inte gillar att stå på scen. Han och några klasskamrater hade intervjuat och filmat de nya eleverna om vad de tyckte om SCIS. Det verkar som att han har blivit klassens "tech guy" i år ;-)
Willes klass framförde en berättelse, som de själva hade skrivit och illustrerat, om en man som skulle bygga ett nytt campus till skolan. Efter många försök (och lika många misslyckanden) runt om i Kina, så kom han fram till att den bästa platsen nog ändå var där skolan ligger idag, i Hongqiao, Shanghai!
Sensmoral? Tja...
Lärarna och eleverna jobbar väldigt hårt med ett förbereda och genomföra dessa framträdanden. Så brukar det också vara mycket "tjo och tjim" vid dessa tillfällen med en härligt, positiv stämning och en entusiastisk publik. Det är otroligt stimulerande för barnen som står för programmet!
Assembly har man under sista timmen en fredag i månaden och dessa tillfällen brukar vara väldigt omtyckta av elever, lärare och föräldrar. Då samlas alla klasser i Lower School (Grade 1-5) i skolans fantastiskt fina teater. Varje gång är det två klasser som ansvarar för programmet. Dels ingår några stående punkter, som att gratulera alla som har födelsedag under månaden, hälsa alla nya välkomna och säga hej då till de som slutar. Dels ska klasserna visa upp lite av det man har lärt sig under den sista tiden. Det kan vara genom att framföra ett spel eller en pjäs m.m.
| Klassen väntar på att showen ska börja så att de får gå upp på scenen |
Förutom att presentera de nya på skolan, så var Willes uppgift att sköta slideshowen. Det tyckte han var alldeles utmärkt eftersom han egentligen inte gillar att stå på scen. Han och några klasskamrater hade intervjuat och filmat de nya eleverna om vad de tyckte om SCIS. Det verkar som att han har blivit klassens "tech guy" i år ;-)
| Wille och klasskamraterna presenterar de nya eleverna på skolan |
Willes klass framförde en berättelse, som de själva hade skrivit och illustrerat, om en man som skulle bygga ett nytt campus till skolan. Efter många försök (och lika många misslyckanden) runt om i Kina, så kom han fram till att den bästa platsen nog ändå var där skolan ligger idag, i Hongqiao, Shanghai!
Sensmoral? Tja...
| Klassen framför sin berättelse |
Lärarna och eleverna jobbar väldigt hårt med ett förbereda och genomföra dessa framträdanden. Så brukar det också vara mycket "tjo och tjim" vid dessa tillfällen med en härligt, positiv stämning och en entusiastisk publik. Det är otroligt stimulerande för barnen som står för programmet!
måndag 19 september 2011
Kräftskiva
I lördags var det dags för den traditionsenliga kräftskivan, anordnad av Svenska Handelskammaren i Shanghai. Platsen var Intercontinental Hotel i Pudong.
Vi var ett glatt gäng från Windsor Place som träffades hemma hos oss först innan vi tog en gemensam avfärd till Pudong.
Arrangörerna hade dukat upp för kräftskivan utomhus och det var verkligen en härlig, men lite overklig, känsla att sitta ute i hotellets trädgård i mörkret och värmen och käka kräftor och sjunga svenska snapsvisor.
Kräftskivan är ett bra tillfälle att träffa såväl gamla som nya vänner. Vissa av gästerna träffar man bara vid enstaka tillfällen under året, medan andra träffar man mer ofta.
Efter maten svängde vi våra lurviga ett tag innan det var dags att ta en sväng på stan och kolla in nattlivet. Vi var ett glatt gäng som fortsatte till Glamour Bar och sedan ett lite mindre, men lika glatt, gäng som avslutade på Bar Rouge. På det senare stället blev vi inte så långvariga eftersom vi snabbt konstaterade att vi alla var ca 15-20 år för gamla för att passa in. Ja, det gäller ju att inse sina begränsningar ;-)
Jag blir lika imponerad och fascinerad av Shanghais skyline varje gång jag ser den. Alla skyskrapor tävlar om att ha det häftigaste ljusspelet på kvällarna, men detta släcks kl 22. Därefter får man njuta av utsikten i lite mer nedsläckt format. Inte så tokigt det heller, tycker jag! (Notera flodpråmarna som går längs floden i en aldrig sinande ström - dag som natt.)
Vi var ett glatt gäng från Windsor Place som träffades hemma hos oss först innan vi tog en gemensam avfärd till Pudong.
Arrangörerna hade dukat upp för kräftskivan utomhus och det var verkligen en härlig, men lite overklig, känsla att sitta ute i hotellets trädgård i mörkret och värmen och käka kräftor och sjunga svenska snapsvisor.
![]() |
![]() |
| Glada bordsgrannarna M och G (och grannar på WP) |
![]() |
| N och jag |
![]() |
| Utsikt över takterrass inkl flagga och skyskrapor |
Jag blir lika imponerad och fascinerad av Shanghais skyline varje gång jag ser den. Alla skyskrapor tävlar om att ha det häftigaste ljusspelet på kvällarna, men detta släcks kl 22. Därefter får man njuta av utsikten i lite mer nedsläckt format. Inte så tokigt det heller, tycker jag! (Notera flodpråmarna som går längs floden i en aldrig sinande ström - dag som natt.)
onsdag 14 september 2011
Tillbaka i vardagen igen
Nu har det gått mer än en månad sedan vi låste om huset hemma i Västerås, sa hej då till alla nära och kära och reste tillbaka till Shanghai igen. Barnen har hunnit gå fyra veckor i skolan nu och allt har återgått till vanliga rutiner igen.
Sommarlovet i Sverige var fantastiskt skönt och avkopplande. Vi är så nöjda över att ha hunnit träffa och umgås med alla kära därhemma. Men det känns också väldigt bra att vara tillbaka här, i det som vi betraktar som vårt andra hem. Det var en skön känsla när jag kom innanför dörren i huset här i Shanghai och verkligen kände att detta är hemma numera.
Vardagen rullar på med skola, jobb och andra aktiviteter. William går i Grade 5, sista året på Lower School, och har en lärare som heter Mrs. Watt, som kommer från Australien. Hon verkar bra och han trivs redan väldigt bra i klassen. Sofia går i Grade 7, andra året på Middle School, och trivs också mycket bra. En stor del av fritiden ägnas så klart till att läsa läxor. Men efter två och ett halvt år på SCIS så är de vana vid det och knorrar för det mesta inte. Förutom skolan så hinner de även med lite fritidsaktiviteter.
Sofia är med i skolans Touch Rugby-lag. Touch Rugby är som vanlig rugby, fast man får inte tackla, bara snudda vid motståndaren. (Trots hennes många försök att förklara reglerna så förstår jag fortfarande absolut ingenting vad det går ut på. Men, det gör ju inget, eftersom det inte är jag som spelar ;-)). På lördag avslutas Touch Rugby-perioden med en stor turnering där ett antal internationella skolor i Shanghai medverkar. Nästa period blir det fotboll och det har hon redan anmält sig till att vara med på.
William är med i en after school activity som heter "Capture the Ball". Det går ut på att man är två lag som ska försvara sin egen boll samtidigt som man ska ta det andra lagets boll. Till synes jätteenkelt, men en "match" kan vara mellan 20 och 40 minuter. En match varar tills det ena laget har fått tag på motståndarlagets boll.
Sedan någon vecka tillbaka så tränar Wille även Kung Fu. De är fyra svenska killar som bor här på området och som har en kinesisk tränare. Jättekul, tycker de allihop!
På onsdagar går båda barnen i Svenska skolan, vilket innebär svenskundervisning i 1,5 timme efter skolan. Trots att barnen är möra efter en lång skoldag så gör det verkligen nytta för deras kunskap i svenska. Det märktes ganska snart efter att vi hade flyttat hit att barnen började prata svenska med starka drag av engelska. Dessutom tappade de snabbt i stavningen. Nu är deras främsta språk engelska, både i tal och skrift, men tack vare svenskundervisningen så bibehålls nivån på svenskan ganska bra.
För Roberts del innebär veckorna mestadels jobb, ofta på resande fot. Ibland har han dock tid att springa en runda, spela golf eller tennis.
Min vardag är lite lagom inrutad. Två gånger i veckan har jag kinesiska, tränar gör jag ca fyra gånger i veckan och tränar golf ett par gånger per vecka. Jag tycker att det är bra att ha vissa fasta, planerade punkter i veckan, men också en viss mängd oplanerad tid så att det finns utrymme för ett spontanfika eller en lunch "på stan". Mitt lilla projekt under hösten är att komma igång såpass bra med golfen att jag kan ta grönt kort och börja spela "på riktigt". Även flöjtlektionerna ska planeras in framöver, men det får nog dröja någon vecka till. Just nu är vädret så fantastiskt härligt här i Shanghai, vilket gör att motivationen att öva varje dag inte är så stor...
Sommarlovet i Sverige var fantastiskt skönt och avkopplande. Vi är så nöjda över att ha hunnit träffa och umgås med alla kära därhemma. Men det känns också väldigt bra att vara tillbaka här, i det som vi betraktar som vårt andra hem. Det var en skön känsla när jag kom innanför dörren i huset här i Shanghai och verkligen kände att detta är hemma numera.
Vardagen rullar på med skola, jobb och andra aktiviteter. William går i Grade 5, sista året på Lower School, och har en lärare som heter Mrs. Watt, som kommer från Australien. Hon verkar bra och han trivs redan väldigt bra i klassen. Sofia går i Grade 7, andra året på Middle School, och trivs också mycket bra. En stor del av fritiden ägnas så klart till att läsa läxor. Men efter två och ett halvt år på SCIS så är de vana vid det och knorrar för det mesta inte. Förutom skolan så hinner de även med lite fritidsaktiviteter.
Sofia är med i skolans Touch Rugby-lag. Touch Rugby är som vanlig rugby, fast man får inte tackla, bara snudda vid motståndaren. (Trots hennes många försök att förklara reglerna så förstår jag fortfarande absolut ingenting vad det går ut på. Men, det gör ju inget, eftersom det inte är jag som spelar ;-)). På lördag avslutas Touch Rugby-perioden med en stor turnering där ett antal internationella skolor i Shanghai medverkar. Nästa period blir det fotboll och det har hon redan anmält sig till att vara med på.
William är med i en after school activity som heter "Capture the Ball". Det går ut på att man är två lag som ska försvara sin egen boll samtidigt som man ska ta det andra lagets boll. Till synes jätteenkelt, men en "match" kan vara mellan 20 och 40 minuter. En match varar tills det ena laget har fått tag på motståndarlagets boll.
Sedan någon vecka tillbaka så tränar Wille även Kung Fu. De är fyra svenska killar som bor här på området och som har en kinesisk tränare. Jättekul, tycker de allihop!
På onsdagar går båda barnen i Svenska skolan, vilket innebär svenskundervisning i 1,5 timme efter skolan. Trots att barnen är möra efter en lång skoldag så gör det verkligen nytta för deras kunskap i svenska. Det märktes ganska snart efter att vi hade flyttat hit att barnen började prata svenska med starka drag av engelska. Dessutom tappade de snabbt i stavningen. Nu är deras främsta språk engelska, både i tal och skrift, men tack vare svenskundervisningen så bibehålls nivån på svenskan ganska bra.
För Roberts del innebär veckorna mestadels jobb, ofta på resande fot. Ibland har han dock tid att springa en runda, spela golf eller tennis.
Min vardag är lite lagom inrutad. Två gånger i veckan har jag kinesiska, tränar gör jag ca fyra gånger i veckan och tränar golf ett par gånger per vecka. Jag tycker att det är bra att ha vissa fasta, planerade punkter i veckan, men också en viss mängd oplanerad tid så att det finns utrymme för ett spontanfika eller en lunch "på stan". Mitt lilla projekt under hösten är att komma igång såpass bra med golfen att jag kan ta grönt kort och börja spela "på riktigt". Även flöjtlektionerna ska planeras in framöver, men det får nog dröja någon vecka till. Just nu är vädret så fantastiskt härligt här i Shanghai, vilket gör att motivationen att öva varje dag inte är så stor...
tisdag 5 juli 2011
Skolavslutning 2011
För ett par veckor sedan började ett härligt, långt och mycket efterlängtat sommarlov!
Eftersom dagarna och veckorna sedan dess har varit fullspäckade med aktiviteter, har det inte blivit mycket tid till att skriva på bloggen.
Först var det skolavslutning för Svenska skolan på SCIS. I Svenska skolan har Sofia gått i åk 5 och Wille i åk 3 under det gångna året. Undervisning i svenska i 1,5 h varje onsdag efter skolan. I Sofias klass är de ca 5 elever och i Willes klass ca 10 elever. Förutom att träna på att läsa och skriva svenska, så lär de sig även andra saker om Sverige. T.ex. har Wille lärt sig om Sveriges geografi, bl.a landskapen, och Sofia om Sveriges regenter förr i tiden.
Det var ett härligt gäng med barn i olika åldrar som sjöng de traditionella, svenska sommarsångerna. Fantastiskt fint och, som vanligt, lite svårt att hålla ögat torrt!
Dessutom spelade vi traditionsenlig brännboll, föräldrarna mot barnen. Vi föräldrar kunde konstatera att barnen inte alls var lika peppade att spela brännboll som vi vuxna var. En del barn undrade t.o.m vad brännboll var, förklaringen de fick från sina äldre syskon var "som baseboll fast lite annorlunda"...
Nåväl, kul hade vi i alla fall!
Tillbaka till den "vanliga" skolan, SCIS. Någon dag senare var det dags för avslutningsceremoni för eleverna i Grade 8, som lämnar Middle School och börjar High School. (Middle School är för Grade 6, 7 och 8. Sofia har gått Gr 6 i år.) I samband med den ceremonin delades det även ut priser till den elev i Middle School som varit mest framstående i de olika ämnena. Otroligt glädjande för oss var att Sofia fick pris som bästa elev i Mandarin! Vilket fantastiskt erkännande för henne!
Dessutom bjöd Middle School på en fin och vacker musikkonsert innan skolan slutade. Medverkade gjorde alla körer, stråk- och blåsorkestrar.
I Willes klass (Grade 4) firade de att skolåret snart var slut med att ha ett Pizza Party för hela klassen. Dessutom fick de läsa breven som de skrev till sig själva i augusti förra året och gömde undan för att ta fram i slutet av året. Spännande att höra vad de skrev i början av året och hur mycket som har hänt sedan dess!
Själva avslutningsdagen är halvdag. Barnen har ingen särskild avslutningsceremoni den dagen, eftersom dessa har varit tidigare under veckan. Istället umgås man med sina klasskamrater och samlar autografer i sin yearbook.
Toppen att ha ett härligt långt sommarlov framför sig!
Glad sommar!
Eftersom dagarna och veckorna sedan dess har varit fullspäckade med aktiviteter, har det inte blivit mycket tid till att skriva på bloggen.
Först var det skolavslutning för Svenska skolan på SCIS. I Svenska skolan har Sofia gått i åk 5 och Wille i åk 3 under det gångna året. Undervisning i svenska i 1,5 h varje onsdag efter skolan. I Sofias klass är de ca 5 elever och i Willes klass ca 10 elever. Förutom att träna på att läsa och skriva svenska, så lär de sig även andra saker om Sverige. T.ex. har Wille lärt sig om Sveriges geografi, bl.a landskapen, och Sofia om Sveriges regenter förr i tiden.
Det var ett härligt gäng med barn i olika åldrar som sjöng de traditionella, svenska sommarsångerna. Fantastiskt fint och, som vanligt, lite svårt att hålla ögat torrt!
| Wille sjunger Idas sommarvisa |
Nåväl, kul hade vi i alla fall!
| Sofia och L sjunger för "full hals" |
Tillbaka till den "vanliga" skolan, SCIS. Någon dag senare var det dags för avslutningsceremoni för eleverna i Grade 8, som lämnar Middle School och börjar High School. (Middle School är för Grade 6, 7 och 8. Sofia har gått Gr 6 i år.) I samband med den ceremonin delades det även ut priser till den elev i Middle School som varit mest framstående i de olika ämnena. Otroligt glädjande för oss var att Sofia fick pris som bästa elev i Mandarin! Vilket fantastiskt erkännande för henne!
| Sofia tar emot sin utmärkelse från rektorerna på Middle School |
| En stolt och glad tjej |
Dessutom bjöd Middle School på en fin och vacker musikkonsert innan skolan slutade. Medverkade gjorde alla körer, stråk- och blåsorkestrar.
| Sofia spelar tillsammans med sina kompisar i nybörjarorkestern |
I Willes klass (Grade 4) firade de att skolåret snart var slut med att ha ett Pizza Party för hela klassen. Dessutom fick de läsa breven som de skrev till sig själva i augusti förra året och gömde undan för att ta fram i slutet av året. Spännande att höra vad de skrev i början av året och hur mycket som har hänt sedan dess!
| Wille kalasar på pizza tillsammans med sina klasskompisar (Ms Rowe, W's lärare, skymtar t höger i bakgrunden) |
| På väg till skolan sista dagen. Sofia har sin vanliga uniform för Middle School. Wille har PE-uniformen, dvs den som används till idrotten i skolan.. |
För att ändå fira att sommarlovet har börjat och för att de har kämpat så bra i skolan och gjort så bra ifrån sig, så åkte jag och barnen till en trevlig, italiensk restaurang och åt lunch. Dessutom fick de varsin bok för att ha något att läsa under sommaren.
Toppen att ha ett härligt långt sommarlov framför sig!
Glad sommar!
onsdag 8 juni 2011
Heja Sverige!
Sveriges nationaldag inneföll i år, för ovanlighetens skull, på en helgdag här i Kina. Kinas helgdagar följer ju deras Lunar Calender, och därför inträffar helgdagarna vid olika dagar från ett år till ett annat. (Undantag 1 oktober, som är Kinas nationaldag.)
I år var det Dragon Boat Festival som firades den 6 juni. Helgdagen firas till minne av en känd poet som dränkte sig i en flod för en herrans massa år sedan. Till minne av honom så anordnas drakbåtsrace och man äter särskilda "riskakor" som tillagas med bambublad runt - inte särskilt gott i min smak. Men helt ok att få en extra dags ledigt tyckte mannen och barnen!
Tyvärr var vädret hemskt dåligt, så Svenska Klubbens utomhusaktivitet för svenskarna här i Shanghai blev inställd. Istället bestämde vi oss i familjen för att lyxa till det och fira nationaldagen på "lyxrestaurang" inne i stan. Det blev M on the Bund, som ligger på, ja just det, the Bund! Fantastiskt god mat och väldigt trevlig miljö. När vädret tillåter, kan man sitta på deras fantastiskt fina uteterrass med utsikt över floden och skyskraporna på Pudong-sidan.
Extra kul är det att vi alla fyra, sedan några år tillbaka, kan gå på finrestaurang och njuta av god mat. Sofia åt en meny som bl.a innehöll gazpacho till förrätt och fisk till huvudrätt. Wille åt grillade lammkotletter med polentakaka och zucchinipuré (allt var gott utom purén, tyckte han). Robert och jag åt laxtartar resp parmaskinka med melon till förrätt och grillad makrill med medelhavssallad till varmrätt. Till efterrätt fick barnen melonsallad och vi åt lemon tart. Ruskigt gott alltsammans!
En gång för länge sedan, när Wille var 3 år och Sofia var 5 år, var vi på semester i Egypten. Den gången blev vi tvungna att hitta på och införa "Larssons Restaurangregler". Dessa gick i stort sett ut på att sitta vid bordet medan man äter, att äta av maten och att inte skrika eller härja, typ. Det var nödvändigt då, eftersom vi bodde på ett fint resort och gärna ville slippa bli utkastade från matsalen. När man är 3 år vill man gärna testa mammas och pappas gränser, så Wille bestämde sig för att göra just detta! Tyvärr lyckades det inte särskilt bra den gången; Robert bar helt sonika iväg med Wille från restaurangen. Wille lärde sig förstås snabbt vad restaurangreglerna innebar och vad som gällde....
I år var det Dragon Boat Festival som firades den 6 juni. Helgdagen firas till minne av en känd poet som dränkte sig i en flod för en herrans massa år sedan. Till minne av honom så anordnas drakbåtsrace och man äter särskilda "riskakor" som tillagas med bambublad runt - inte särskilt gott i min smak. Men helt ok att få en extra dags ledigt tyckte mannen och barnen!
Tyvärr var vädret hemskt dåligt, så Svenska Klubbens utomhusaktivitet för svenskarna här i Shanghai blev inställd. Istället bestämde vi oss i familjen för att lyxa till det och fira nationaldagen på "lyxrestaurang" inne i stan. Det blev M on the Bund, som ligger på, ja just det, the Bund! Fantastiskt god mat och väldigt trevlig miljö. När vädret tillåter, kan man sitta på deras fantastiskt fina uteterrass med utsikt över floden och skyskraporna på Pudong-sidan.
| Utsikt från restaurangen på The Bund (måste varit rekord i lägsta antalet bilar den dagen) |
| Sofia låter sig väl smaka av deras goda, hemlagade bröd |
Med tanke på hur ofta vi äter på restaurang här i Shanghai, så kan man lugnt säga att de har fått mycket träning på att följa restaurangreglerna! Fast nu för tiden pratar och skojar vi mest om hur det var när de var små och hur dessa regler tillkom.
Resten av nationaldagen firades med diverse shopping, bla inhandlades en ny iMac. En mycket trevlig familjedag där alla fick något de tyckte om, antingen det var mat, vin, kläder eller en ny dator!
söndag 5 juni 2011
Market Day på SCIS
Nästa spännande aktivitet på skolan inträffade i torsdags, 2 juni, då det var dags för Grade 4's Market Day. Det var avslutningen på deras Economy Unit Project. Syftet med projektet var att lära sig mer om ekonomi och vad det bl.a innebär att sälja en vara.
Inför Market Day fick alla elever tänka ut en produkt, som man skulle köpa/tillverka/baka och sedan sälja. Det kunde vara något att äta, dricka eller saker som man gjort själv eller köpt färdiga. I projektet ingick att göra en marknadsplan, som innehöll produktkostnad, försäljningspris, beräknad vinst m.m. Dessutom fick de göra en kort och säljande reklamsnutt, en s.k. Sales Pitch. Dagen före Market Day fick de gå runt bland övriga årskurser och dra sin Sales Pitch och göra reklam för sin produkt. William hade valt att baka och sälja svenska kanelbullar. Andra barn sålde muffins, pannkakor, chokladbollar, klubbor, dricka, nagellack, nyckelringar, bokmärken, armband m.m.
Helgen innan Market Day blev hektisk. Då skulle alla ingredienser inhandlas samt bullarna bakas. Det är såklart svårt att veta hur många bullar som man kan tänkas sälja. Men Wille, som varit en trogen kund på Market Day de senaste två åren, var ganska säker på att det skulle gå rätt lätt att sälja kanelbullar. Han planerade därför att baka två omgångar bullar (á ca 45 st) och sälja. Varje bulle kostade 5 RMB (ca 5 kr). Materialkostnaden fick han såklart stå för själv. Pengarna barnen tjänade på sin försäljning får de behålla själva.
I Grade 4 är de ca 90 elever, fördelade på 5 klasser. De flesta eleverna på Lower och Middle School (motsv låg-, mellan- och högstadiet) besökte också Market Day, vilket mostvarar ca 700-800 elever. Dessutom kom alla lärarna och många föräldrar, alla med en slant att handla för. Så det blev snabbt full kommers när dörrarna slogs upp kl 8.15 och gympasalen fylldes med folk ....
Wille hade verkligen planerat rätt - bullarna sålde slut! Det var en mycket trött och stolt kille som kom hem från skolan den dagen. Dessutom hade han handlat en hel del godsaker och dricka av kompisarna runt omkring, så någon skollunch blev det inte frågan om den dagen!
Nu återstår bara ett (angenämt) problem, nämligen vad han ska använda pengarna till som han tjänade under Market Day?! Det verkar redan som att pengarna bränner i fickan på honom....
Inför Market Day fick alla elever tänka ut en produkt, som man skulle köpa/tillverka/baka och sedan sälja. Det kunde vara något att äta, dricka eller saker som man gjort själv eller köpt färdiga. I projektet ingick att göra en marknadsplan, som innehöll produktkostnad, försäljningspris, beräknad vinst m.m. Dessutom fick de göra en kort och säljande reklamsnutt, en s.k. Sales Pitch. Dagen före Market Day fick de gå runt bland övriga årskurser och dra sin Sales Pitch och göra reklam för sin produkt. William hade valt att baka och sälja svenska kanelbullar. Andra barn sålde muffins, pannkakor, chokladbollar, klubbor, dricka, nagellack, nyckelringar, bokmärken, armband m.m.
| Wille bullar upp med kanelbullar |
Helgen innan Market Day blev hektisk. Då skulle alla ingredienser inhandlas samt bullarna bakas. Det är såklart svårt att veta hur många bullar som man kan tänkas sälja. Men Wille, som varit en trogen kund på Market Day de senaste två åren, var ganska säker på att det skulle gå rätt lätt att sälja kanelbullar. Han planerade därför att baka två omgångar bullar (á ca 45 st) och sälja. Varje bulle kostade 5 RMB (ca 5 kr). Materialkostnaden fick han såklart stå för själv. Pengarna barnen tjänade på sin försäljning får de behålla själva.
| Redo att starta försäljningen |
I Grade 4 är de ca 90 elever, fördelade på 5 klasser. De flesta eleverna på Lower och Middle School (motsv låg-, mellan- och högstadiet) besökte också Market Day, vilket mostvarar ca 700-800 elever. Dessutom kom alla lärarna och många föräldrar, alla med en slant att handla för. Så det blev snabbt full kommers när dörrarna slogs upp kl 8.15 och gympasalen fylldes med folk ....
| Gympahallen fylldes snabbt av elever, lärare och föräldrar |
Wille hade verkligen planerat rätt - bullarna sålde slut! Det var en mycket trött och stolt kille som kom hem från skolan den dagen. Dessutom hade han handlat en hel del godsaker och dricka av kompisarna runt omkring, så någon skollunch blev det inte frågan om den dagen!
| I försäljningstagen |
onsdag 1 juni 2011
Field Day på SCIS
Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period innan vårterminen är slut på skolan och sommarlovet börjar. Det är aktiviteter i klasserna, på skolan, konserter, slutprov, projekt som ska vara klara m.m.
En av de roligare aktiviteterna som barnen på Lower School har är Field Day. De mindre barnen, t.o.m Grade 2, hade sin Field Day i torsdags och de större barnen, Grade 3-5, i fredags.
Syftet med Field Day är att barnen är ute en hel dag och gör en massa roliga lekar och tävlingar på skolgården. De delas in i lag, där varje lag leds av en lärare och består av 8-10 barn från olika klasser och årskurser. Lagen går mellan de olika stationerna och vid varje station tävlar två lag mot varandra. Tävlingarna är mest på skoj och det delas inte ut något pris eller liknande. Alla barn får en särskild T-shirt som visar vilket lag man tillhör, olika lag har olika färger.
Jag, tillsammans med ett tjugotal föräldrar, var med som frivilliga "lekledare". Min station var "Three-Legged Race and Dizzy Bat Race". Ja, ni förstår säkert vad det gick ut på...
Three-Legged Race innebär att två personer binder ihop sina ben med ett kardborreband så att man i praktiken bara har tre "ben" att förflytta sig med. Sedan gäller det att så fort som möjligt runda en kona och komma tillbaka till laget, varefter det är nästa pars tur, tills alla deltagare är i mål. Vill man sedan göra det lite svårare så går man ihop tre och tre och binder ihop sina ben, så att man får fyra "ben" att röra sig med.
Andra stationer var Water Polo i inomhuspoolen, Hole in the Bucket (mkt populär), Water Balloons (också mkt populär). Skönt med några stationer där man får leka med vatten en varm och svettig dag som denna!
Hela dagen avslutas med en dragkamp (Tug-o-War) mellan de olika lagen.
Det är verkligen härligt att se barnen ha så roligt tillsammans i lekarna/tävlingarna! För barnen är det ett toppenbra sätt att lära känna barn i andra klasser och årskurser och att få chansen att röra på sig lite mer än en vanlig skoldag. För oss mammor och pappor som hjälper till är det en rolig möjlighet att få göra ett handtag för barnen i skolan och att få lära känna de andra barnen på skolan.
En av de roligare aktiviteterna som barnen på Lower School har är Field Day. De mindre barnen, t.o.m Grade 2, hade sin Field Day i torsdags och de större barnen, Grade 3-5, i fredags.
| Ett gäng förväntansfulla barn som väntar på att få köra igång |
Syftet med Field Day är att barnen är ute en hel dag och gör en massa roliga lekar och tävlingar på skolgården. De delas in i lag, där varje lag leds av en lärare och består av 8-10 barn från olika klasser och årskurser. Lagen går mellan de olika stationerna och vid varje station tävlar två lag mot varandra. Tävlingarna är mest på skoj och det delas inte ut något pris eller liknande. Alla barn får en särskild T-shirt som visar vilket lag man tillhör, olika lag har olika färger.
| Wille och Jacob tillsammans med sina lagkamrater i Team Orange |
Jag, tillsammans med ett tjugotal föräldrar, var med som frivilliga "lekledare". Min station var "Three-Legged Race and Dizzy Bat Race". Ja, ni förstår säkert vad det gick ut på...
Three-Legged Race innebär att två personer binder ihop sina ben med ett kardborreband så att man i praktiken bara har tre "ben" att förflytta sig med. Sedan gäller det att så fort som möjligt runda en kona och komma tillbaka till laget, varefter det är nästa pars tur, tills alla deltagare är i mål. Vill man sedan göra det lite svårare så går man ihop tre och tre och binder ihop sina ben, så att man får fyra "ben" att röra sig med.
| William med lagkamrat förbereder för att köra Three-Legged Race |
Dizzy Bat Race är ungefär som vår "Irländska julafton". Man sätter den ena änden av ett basebollträ mot pannan och den andra mot marken och snurrar runt ett antal varv. Därefter springer, eller snarare vinglar, man tillbaka till sitt lag. Ju fler varv, desto svårare/vingligare och därmed roligare för åskådarna blir det!
Hela dagen avslutas med en dragkamp (Tug-o-War) mellan de olika lagen.
| Grade 4 Orange drar i repet för allt vad de förmår, ivrigt påhejade av Williams fröken Ms Rowe |
Det är verkligen härligt att se barnen ha så roligt tillsammans i lekarna/tävlingarna! För barnen är det ett toppenbra sätt att lära känna barn i andra klasser och årskurser och att få chansen att röra på sig lite mer än en vanlig skoldag. För oss mammor och pappor som hjälper till är det en rolig möjlighet att få göra ett handtag för barnen i skolan och att få lära känna de andra barnen på skolan.
onsdag 25 maj 2011
Glasögon och flöjt
Två annorlunda händelser har inträffat på sistone i vår familj.
Det ena är att William har fått glasögon. Precis som sin mor och far så är han närsynt och behöver glasögon bl.a när han ska läsa på tavlan i klassrummet. Han har en längre tid klagat på dålig syn och att han pga det har haft svårt att hänga med i skolan. Vi har inte bekymrat oss så mycket över det, snarare nog mest viftat bort det och tyckt att det nog inte är så farligt. Vid synuundersökningen för en dryg vecka sedan så fick han beskedet att han definitivt behöver glasögon! -1,5 på båda ögonen. Då skämdes mamma och pappa....
Nästa annorlunda händelse är att jag spelade flöjt på en konsert i helgen som gick. Första gången på minst 10 år som jag spelade inför publik!
Förut spelade jag i alla möjliga orkestrar, ensembler, spexorkestrar, blåskvintetter mm. Men familj och jobb gjorde att tiden inte räckte till att varken öva eller vara med i någon orkester.
Eftersom ett av mina personliga projekt när jag kom till Kina, var att återuppta flöjtspelandet, så började jag i februari 2010 ta flöjtlektioner. Jag hade fått tips om en musikskola som ligger i närheten där vi bor. Där fick jag möjlighet att börja spela för en väldigt duktig flöjtlärare. Han är krävande, men ger också väldigt många tips på hur jag kan förbättra teknik, andning mm. Han ger också mycket feedback, ibland av det mer direkta slaget. (Som så ofta är fallet med kineser!)
För det mesta är det bra och konstruktiv feedback , men ibland blir jag lite paff. Som när vi övade inför konserten och han sa att jag spelade för tråkigt. Jaha, undrade jag, hur menar du då? Jo, sa han, du måste spela mer varierat, nyanserat, annars sitter man ju och somnar om man ska tvingas lyssna på dig! Eftersom jag såklart inte vill att folk ska sitta och sova när jag spelar för dem, så var det ju bara att försöka spela mer varierat (till saken hör att jag tyckte att jag redan gjorde det, men tydligen inte tillräckligt...)!
Nåväl, i söndags var det då dags för ett flertal av eleverna på skolan att ha konsert. Mestadels består eleverna förstås av yngre barn och tonåringar och, som vuxen, kände jag mig ganska annorlunda i gänget. Konserten gick bra och jag kände mig väldigt nöjd efteråt. Det viktigaste för mig var trots allt att jag hade mina största fans på plats, dvs Robert, Sofia och William!
Det är riktigt kul att ha kommit igång med flöjtspelandet igen efter så många års uppehåll! Tack vare min duktiga lärare så har jag utvecklats jättemycket det senaste året.
Det ena är att William har fått glasögon. Precis som sin mor och far så är han närsynt och behöver glasögon bl.a när han ska läsa på tavlan i klassrummet. Han har en längre tid klagat på dålig syn och att han pga det har haft svårt att hänga med i skolan. Vi har inte bekymrat oss så mycket över det, snarare nog mest viftat bort det och tyckt att det nog inte är så farligt. Vid synuundersökningen för en dryg vecka sedan så fick han beskedet att han definitivt behöver glasögon! -1,5 på båda ögonen. Då skämdes mamma och pappa....
| William är stolt och glad över sina nya glasögon |
Nästa annorlunda händelse är att jag spelade flöjt på en konsert i helgen som gick. Första gången på minst 10 år som jag spelade inför publik!
Förut spelade jag i alla möjliga orkestrar, ensembler, spexorkestrar, blåskvintetter mm. Men familj och jobb gjorde att tiden inte räckte till att varken öva eller vara med i någon orkester.
Eftersom ett av mina personliga projekt när jag kom till Kina, var att återuppta flöjtspelandet, så började jag i februari 2010 ta flöjtlektioner. Jag hade fått tips om en musikskola som ligger i närheten där vi bor. Där fick jag möjlighet att börja spela för en väldigt duktig flöjtlärare. Han är krävande, men ger också väldigt många tips på hur jag kan förbättra teknik, andning mm. Han ger också mycket feedback, ibland av det mer direkta slaget. (Som så ofta är fallet med kineser!)
För det mesta är det bra och konstruktiv feedback , men ibland blir jag lite paff. Som när vi övade inför konserten och han sa att jag spelade för tråkigt. Jaha, undrade jag, hur menar du då? Jo, sa han, du måste spela mer varierat, nyanserat, annars sitter man ju och somnar om man ska tvingas lyssna på dig! Eftersom jag såklart inte vill att folk ska sitta och sova när jag spelar för dem, så var det ju bara att försöka spela mer varierat (till saken hör att jag tyckte att jag redan gjorde det, men tydligen inte tillräckligt...)!
Nåväl, i söndags var det då dags för ett flertal av eleverna på skolan att ha konsert. Mestadels består eleverna förstås av yngre barn och tonåringar och, som vuxen, kände jag mig ganska annorlunda i gänget. Konserten gick bra och jag kände mig väldigt nöjd efteråt. Det viktigaste för mig var trots allt att jag hade mina största fans på plats, dvs Robert, Sofia och William!
| Vi spelar Scott Joplins "The Entertainer" (från filmen Blåsningen, eller The Sting som den heter i original) |
Det är riktigt kul att ha kommit igång med flöjtspelandet igen efter så många års uppehåll! Tack vare min duktiga lärare så har jag utvecklats jättemycket det senaste året.
fredag 20 maj 2011
Suzhou
I onsdags (18 maj) bar det av till Suzhou på en heldagstur med tjejkompisarna. L, som bodde i Suzhou med familjen i två år innan de flyttade till Shanghai i höstas, var en självskriven guide och reseledare. Det gjorde hon med den äran! Med på turen var också M och U. Dagen började med samling kl 7.45 vid Ls hus, där vi rivstartade med att skåla i champagne.
Sedan bar det av de ca 5 milen till Suzhou, där vi först släppte av Ls man på jobbet för att sedan fortsätta färden till danskan Birgitte. Där fick jag välja min efterlängtade 40-årspresent bland alla fina skinnväskor som är designade av Pia Toustrup Nielsen.
Efter en snabb fika fortsatte sedan färden till en mysig gammal gata intill en av stadens alla kanaler. Där finns det många charmiga butiker med fina saker till förvånansvärt bra priser.
Dessutom ett populärt ställe bland Suzhou-borna att låta sig bli fotograferad på, framförallt av brudpar. (Ofta sker bröllopsfotograferingen vid ett helt annat tillfälle en själva bröllopet. Eftersom fotograferingen kan ta en hel dag, med ett antal klädbyten och miljöbyten, så är det helt enkelt en praktisk omöjlighet att hinna med allt på samma dag)
Lunchen åt vi på en typisk kinarestaurang. I vanlig ordning väljer vi rätter som vi upplever som typiskt kinesiska, t.ex gröna bönor med strimlat fläsk, kyckling med ingefära och grönsaker, stekta dumplings mm. Och ändå kan vi, som så ofta förr, konstatera att kineserna som sitter vid borden runt omkring oss äter helt andra rätter än oss. T.ex fiskhuvud med vitlök och chili och diverse soppor med icke identifierbart innehåll. Nåja, en vacker dag kanske vi vågar oss på den typen av rätter också...
Med förnyade krafter så gav vi oss iväg på en tur längs en av de många kanalerna i Suzhou. Rofyllt och väldigt intressant att se hur folk lever i det "riktiga" Kina. Tvätten tvättas i kanalen och hängs på tork i solen utanför fönstret.
Som avslutning på sigthseeingen så åkte vi till Tiger Hill. Suzhou, är precis som Shanghai, väldigt platt. Här finns det inte många kullar, men en av dem är just Tiger Hill. Och högst upp på kullen finns en lutande pagod. Parken runtom pagoden är också väldigt fin. Suzhou är känt för sina många, vackra parker.
Det var en härlig avslutning på en intensiv, varm, lärorik och mycket rolig dag!
| Skål! |
Sedan bar det av de ca 5 milen till Suzhou, där vi först släppte av Ls man på jobbet för att sedan fortsätta färden till danskan Birgitte. Där fick jag välja min efterlängtade 40-årspresent bland alla fina skinnväskor som är designade av Pia Toustrup Nielsen.
| Snygg väska, eller hur? |
Efter en snabb fika fortsatte sedan färden till en mysig gammal gata intill en av stadens alla kanaler. Där finns det många charmiga butiker med fina saker till förvånansvärt bra priser.
| En av många kanaler i Suzhou |
Dessutom ett populärt ställe bland Suzhou-borna att låta sig bli fotograferad på, framförallt av brudpar. (Ofta sker bröllopsfotograferingen vid ett helt annat tillfälle en själva bröllopet. Eftersom fotograferingen kan ta en hel dag, med ett antal klädbyten och miljöbyten, så är det helt enkelt en praktisk omöjlighet att hinna med allt på samma dag)
| Som en liten docka |
| Ett vackert kinesiskt brudpar. Bruden är klädd i en traditionell Qipao |
| Kyckling med morötter, gurka, cashewnötter mm |
Med förnyade krafter så gav vi oss iväg på en tur längs en av de många kanalerna i Suzhou. Rofyllt och väldigt intressant att se hur folk lever i det "riktiga" Kina. Tvätten tvättas i kanalen och hängs på tork i solen utanför fönstret.
Som avslutning på sigthseeingen så åkte vi till Tiger Hill. Suzhou, är precis som Shanghai, väldigt platt. Här finns det inte många kullar, men en av dem är just Tiger Hill. Och högst upp på kullen finns en lutande pagod. Parken runtom pagoden är också väldigt fin. Suzhou är känt för sina många, vackra parker.
| Den lutande pagoden på Tiger Hill |
Det var en härlig avslutning på en intensiv, varm, lärorik och mycket rolig dag!
torsdag 19 maj 2011
Poolpremiär
Så har äntligen den efterlängtade säsongen börjat när vår härliga utomhuspool är öppen. Vi har som tradition att alltid bada på premiärdagen, även om vattnet är svalt, och att bada i poolen ända tills den stänger i mitten av oktober. I år var premiären den 1 maj. Just den helgen befann vi oss i Guilin/Yangshuo, så därför kunde vi inte bada förrän helgen efter.
Farmor och farfar hade verkligen tur med vädret under sitt besök hos oss i Shanghai och kunde njuta av lite sol, värme och avkoppling vid poolen innan de åkte hem till det betydligt svalare Norrbotten.
Den här veckan har det varit väldigt varmt med temperaturer mellan 30 och 35 grader om dagarna. Tyvärr har det ännu inte blivit något poolbad den här veckan, men förhoppningsvis kan det bli en sväng när barnen kommer hem från skolan i em... Efter en lång, varm dag i skolan kan det verkligen behövas lite avkylning!
| Sofia, William och farmor njuter av härlig svalka i poolen |
Farmor och farfar hade verkligen tur med vädret under sitt besök hos oss i Shanghai och kunde njuta av lite sol, värme och avkoppling vid poolen innan de åkte hem till det betydligt svalare Norrbotten.
| Robert i förgrunden och Per och Tina i bakgrunden |
Under helgerna fungerar poolen lite som en samlingspunkt för de boende på vårt compound. Barnen hittar ofta sina kompisar där och även vi vuxna hittar sällskap. Svenskarna på området tillhör definitivt de mest hängivna besökarna....
| Eddie, Wille, Jacob och Helen leker kurragömma |
| Wille och Jacke |
| Jacob, Helene, Eddie och Wille |
| Sofia leker i poolen tillsammans med sin kompis Carlotta |
| Sofia och Carlotta |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







